Jag drar till fjällen, plugg hela kvällen.
Se upp i backen för Alex-attacken... (8)
Okej, det blev inget
brownie-bakande solbränne-skapande det här lovet. Eftersom passet kommer på torsdag men flygen går på morgonen kunde vi inte åka förrän på fredagen och då skulle jag vara tvungen att vara borta på måndagen och tisdagen också men då missar jag provet och mamma kunde inte få ledigt och jaoo...
Lördag hette dagen när vi kom fram till det. Den dagen sög. Den var så deppig att jag inte ville göra något annat än att sova, fast jag sov 9 timmar på natten lyckades jag somna en timme till vid fyra, femtiden men inte när jag försökte igen halv nio. Mina föräldrar tyckte tydligen synd om mig och lyckades övertala mig att kolla på film och äta godis när jag gav upp försöket att somna, och det var ju väldigt snällt. Jag blev gladare av det. Efteråt kände jag mig pigg och kreativ och bestämde mig för att sy lite. Men eftersom alla sov och inte ville bli väckt av en symaskin sparade jag själva syandet till söndagen, men finishade designen och klippte samma kväll. Det var typ kul.
Så lördagens totala värdelöshetsfaktor på värdelöshetsskalan var typ nånstans i mitten för det jämnade ut sig.
I alla fall bestämde sig mamma o pappa för att erbjuda mig en resa till Sälen istället för utomlands. Inte för att det var vad jag ville göra, men det var väldigt snällt. Och det var bättre än att sitta hemma och försöka sova hela lovet. Och det ÄR ju faktiskt kul att åka skidor. Och så får jag ju massa frisk luft och muskler. Och så slipper jag sitta vid datorn varje dag.
Så ja, end of story. Imorgon bitti åker vi klockan sex, det vill säga någon gång efter sju, och jag kommer att dö av tråkhet för jag hatar att åka bil. Fast en positiv sak är att jag har återfunnit mitt hemliga friskis-förråd! Wohoo! Nu är min samling av livsviktiga prylar, på en av de nya hyllorna som jag har döpt till Livsviktiga prylar-hyllan, komplett. På hyllan finns bl a nycklar, plånbok, två halvfulla paket tuggummi, nagelolja, linsetui, linsrengöringsvätska, mobilladdare, iPod-laddare, åksjukearmband, plåster (att sätta på hälarna när jag ska ha hårda skor, för skadar mig gör jag typ aldrig), hårnålar och blandat knark (t ex Postafen och Clarityn).
Så jag kan ladda upp med lite Postafen och åksjukearmband och läsa historia i bilen. Yeei!
Men nu måste jag fortsätta packa och om jag får lite tid över
kanske (läs: inte) plugga lite. So long!
Talet 10
Talet 10 är ett bra tal. Det är varken mycket eller lite. Det är ett jämnt tal. Det innehåller lagom många siffror för att det inte ska vara löjligt eller irriterande. Siffrorna är dessutom låga, vilket gör att talet 10 är ett lugnt tal. Talet 10 väcker inga starka känslor. Det är inte ett tal som får en att stanna upp och tänka "oj", men ett tal som alla uppskattar. Det är helt enkelt tryggt, mysigt och mjukt. Inte ett perfekt tal, inte ett favorittal, inte det bästa av alla tal. Det är inget tal man vill ha mycket av. Bara ett bra, lagom tal.
Vilket värdelöst lov
Jag försöker verkligen att vara optimistisk och alltid se saker från den ljusa sidan, men ibland går det bara inte. Idag blev det sportlov. Mia och Jessi ska vara borta precis under hela lovet, Malin är sjuk, jag måste plugga sjukt mycket till historieprovet OCH läsa NO-grejen, jag har sett alla biosar jag vill se, jag har inga pengar (som jag vill spendera...), mitt rum måste städas, Desperate Housewives säsong 2 har jag sett klart (fast jag fick Beverly Hills 90210 säsong 1 i födelsedagspresent och nyss kom mamma in med de två första skivorna av OC säsong 1 som hon köpt från Ebay för typ 30 kr, men det är ju ändå inte samma sak), mitt pass kommer på torsdag så jag kommer antagligen inte ens få åka utomlands (men jag jobbar på det).
Det här kommer utan tvekan att bli ett värdelöst lov.Just nu till exempel är det fredag eftermiddag och jag skulle kunna göra vad som helst kul, men nej, det enda jag har gjort är tröstätit och laddat ner lite musik, vilket inte heller känns så bra för mitt stackars samvete.
Och direkt efter lovet fortsätter skolan, lika jobbig som vanligt, så det känns pissdumt att inte ta till vara på den korta tid av frihet jag har, men vad ska jag göra då?
Jag borde skaffa en hobby, men jag vet inte vad. Antagligen kommer jag att sy och skriva rätt mycket, några fler kreativa intressen har jag inte. Jag önskar att jag hade ett liv. Eller åtminstone en katt som sällskap medan jag ruttnar bort av tråkhet.
Lite blandat
Onsdag. Jag, mamma och min lilla lilla lilla syster Ticktack var i Täby och tog passfoto. Jag köpte en påse Polly som jag gömde för min lilla lilla lilla syster Ticktack i mammas väska. Väskan låg i mitt knä hela vägen hem och när bilen äntligen stannar vid garaget gav jag henne (mamma) den. Jag: Varsågod.
Mamma: Tack för skjutsen.
Okej, jag har
så varit på bio med Mio...a. Natt på muséet, och den var fett bra och dom där små människorna var SÅ SÖTA.
Konspirationsteori eller sanning?
"Älska din far och din mor, men älska ordförande Mao ännu mer".
Jag har precist läst ut Flickan med den röda halsduken, så jag har massa tankar.
Säga vad man vill om 11 september, Area 51 och Loch Ness-odjuret - konspirationerna finns närmare än vi tror. Vi lever i ett låtsas-Sverige där före detta staten, som för övrigt kallar sig Hela Sverige, missbrukar sin makt och framhåller och tystar ner precis det som passar dem. Jag menar ungefär som i...
... historieboken.
Antal sidor om världskrigen: typ 1 miljard. Varenda slag är beskrivet i detalj, men nazismens ideologiska inriktning flummar de mest runt med och man får inte veta något om det. Men i stora drag var judarna företagsägarna och Hitler fattig misslyckad målare. Någon som känner igen detta?
Antal sidor om ryska revolutionerna, Sovjetunionen och diktaturen: Typ några, som mest fokuserar på att polisen sköt folk en eftermiddag och på Lenins uppväxt. Det slutar med att Lenin gör en kupp och tar makten och då blir det inbördeskrig. Som innebar vad? Vad hände egentligen?
Antal sidor om Kinas folkmord och diktatur och revolutioner: mindre än en halv. Mao Zedongs namn och kulturrevolutionen nämns, men inget förklaras. Många, många fler människor än vad Hitler dödade blev förföljda, torterade och mördade - det står det inte ett ord om. Kommunistisk diktatur som utför folkmord - sånt ska väl inte vi få lära oss om i skolan?
Vi pratade med Anette om varför det var så. Min anledning var den vanliga: bittra socialdemokrater väljer själva vad som ska tystas ner, och en kommunistisk (som är i stort sett samma sak som socialistisk,som ingen socialdemokrat numera vet vad det betyder) katastrof är för pinsamt för dem själva för att folk borde veta om det. Tänk såmånga som aldrig har hört talas om Kinas kulturrevolution, eller vad som hände i Sovjetunionen. Hur mycket av det får man lära sig i skolan? Hm,
INGET. Hitler däremot har de nästan lyckats vinkla till någon borgerlig skurk som mördade judar och "utsatta" och tycker att det är till deras egen fördel att vi får veta om det. Det är därför vi får höra varenda detalj om Hitler, världens tredje största massmördare, men inget om de två ännu större, Mao Zedong och Stalin.
Anette hade en annan anledning:
Kina ligger så långt bort. Ha ha ha-di-ha. Det är ju inte som om världskriget påverkade Sverige så fruktansvärt mycket ändå. Kulturrevolutionen var mer nyligen, officiellt 1966-1969, dödade många fler människor... och Kina är dessutom fortfarande kommunistiskt och stackars-dom:igt. Därför borde det vara mer aktuellt för dagens ungdomar egentligen.
Jag sammanfattar min bittra men förvirrade och förvirrande lilla uppsats i en enkel fråga:
Hur kan Maos och Stalins massmord för några decennier sedan vara mindre viktigt än att hela hästar sjönk ner och försvann i leran i Passchendale för snart 100 år sedan?
Idag är det en sån där fredag
och den var väldigt väldigt kort. Skolfredagen alltså. Igår var det en torsdag, men skoltorsdagen fanns inte alls. Vi var i Täby och spendade alla mina pengar. Inte. Men ganska mycket i alla fall. Sen kom Jessi och Sebbe och vi kollade på Linas kvällsbok. Väldigt skum film, mycket, mycket pinsam men askul. Så... den var väl okej?
Men när jag kom hem så kom jag inte igång med NO-arbetet förrän tio över tio, och orkade inte hålla på så länge. Jag somnade runt tolv och gick upp klockan fem för att fortsätta. En dator är aldrig så högljudd som klockan fem på morgonen när hela huset sover! Jag var säker på att någon (mamma alltså) skulle vakna. Hon vaknar av minsta lilla, åtminstone som hennes barn gör. När Vicki är sjuk vaknar mamma ofta några sekunder innan Vicki vaknar och hostar eller något. Hon har något skumt sjätte sinne.
Men i alla fall, jag höll på till klockan sex och gick sen ner, plockade fram frukostgrejer och gick upp igen och duschade. Sedan gjorde jag mig lååångsamt i ordning och fick massa bråttom till skolan så jag hann typ inget mer. Men mamma trodde iaf att jag hade ätit frukost så hon bråkade inte.
Men Jessi visste typ inte om att vi skulle vara där tidigt och fixa till vårt arbete, så jag satt där själv och blev mer och mer stressad och ganska arg. Men sedan kom hon och vi gick till hall 3 och hon klistrade affischen medan jag skrev vår sammanfattning. Vi hann inte gå till lektionen (klassråd tydligen) så Ebba blev ganska arg på oss sen. Men vi hann i alla fall göra färdigt affischen och skriva rent sammanfattningen på biblioteket innan engelskan, och efter den så tränade vi så mycket vi hann i kopieringsrummet.
Sedan var det redovisning och det var SKITTRÅKIGT och jag erkänner att jag lyssnade kanske på 10% av allt som sades. Synd. Jag måste alltså plugga ännu mer inför provet eller vad det nu blir.
Men sen var det lunch och det var pizza så alla var jätteglada och jätteförväntansfulla, och sen jättebesvikna när det visade sig att pizzan var skitäcklig. Men jag åt nästan en och en halv ändå, så jag blev asmätt och bestämde mig för att gå en promenad innan jag gick hem, för jag frös inte ute fast jag hade kjol. = våren är på väg? Massa fåglar är det iaf. Eller så är det Tomas som sitter i skogen, som Mia sa förut.
Jag gick iaf genom östra till majbrasan (åh, minnen. Snart är det dags igen. Är det min sista majbrasa i Skärgårdsstad? Om vi ska sälja blir det i sommar, tror vi. Mina föräldrar alltså) och sedan genom Isätravik och förbi skolan igen och hem. Mot slutet blev benen väldigt tunga. För att inte tala om väskan, som hade varit tung hela vägen.
Men sedan jag kom hem har jag mest softat. Jag och Adde har bakat kladdkaka och kollat på 3 avsnitt av Desperate Housewives och alla vägrar att logga in på msn. IDAG SKA JAG GÖRA MATTE. Jag misslyckades på provet (ett fel - ett SLARVFEL) och nu missade jag dessutom deadlinen för gula sidorna. Jag har ALDRIG missat en deadline för gula sidorna förut. Misslyckande nummer två i matte. Kul va? Om det fortsätter på det här sättet ett tag till kommer jag att få VG. Eller... G? =o Åhmingud.
Franska borde jag inte oroa mig för eftersom jag har haft samma betyg sedan första terminen i åttan, men jag är för tävlingsinriktad för att få lägre poäng än NÅGON annan (Viking) på provet, så den här helgen blir fantastiskt härlig.
Jag märker att jag sorterar bort nästan alla tankar och bara skriver om händelser, men vad ska jag göra? Alltför många hittar hit för att jag ska kunna skriva mina tankar. Vilket gör att det här blir ganska ointressant.
___________________________________________
Vad ska jag skriva om som skulle göra det mer intressant utan att bli för utlämnande?
En tonårings bekännelser
Du har blivit UTMANAD! Svara på följande frågor och dela med dig på din blogg eller via mail. På alla frågor måste du svara och eventuellt berätta och du måste vara 100% ärlig!
(Alex says: Okej, extremt läskigt. Men jag antar utmaningen såklart. Och jag ska vara 100% ärlig förstås. Innan jag börjar vill jag bara säga (skriva) en viktig sak. Genom att läsa vidare accepterar du villkoret för att få veta mina ”mörka hemligheter”, vilket är att jag berättar det här i förtroende och den som sprider något ska friteras, fingerhuggas och för evigt utmobbas.)
1. Har du haft sex?
Absolut inte.
2. Har du någonsin använt droger?
Nej, tänker aldrig göra det heller.
4. Har du varit otrogen?
Nej.
5. Har du rökt något någon gång?
Nej.
7. Onanerar du regelbundet?
Verkligen inte, jag är katolik.
8. Har du någonsin stulit från en kompis/familjemedlem?
Det tror jag inte, om man inte räknar med att jag och mina föräldrar lånar pengar av varandra hela tiden utan att lämna tillbaka dem, men vi tror att det jämnar ut sig.
9. När grät du senast?
Jag tror att det var några nätter sedan när jag vaknade av kramp i benet och det gjorde så jävla ont att jag fick tårar i ögonen. Om det räknas som gråt.
10. Vad ångrar du mest av allt?
Punkt 6.
________________________________________
Okej, nu har jag svarat på allt. JAG UTMANAR:
(X)Malin
(X)Mia
(X)Jessi
(X)Viking
(X)Charlie
( )Jesper
(X)Alex
SJUK!
Äntligen! Jag har väntat på att få vara sjuk hela nian, och nu är jag det! Den perfekta ursäkten för att strunta i pluggning, träning, städning och allt annat jobbigt. Det enda man behöver göra är att slappa. Som en semester, fast bättre!
Egentligen har jag varit småsjuk sedan i torsdags men jag kan ju inte missa skolan (eller min egen födelsedag!) för då skulle jag komma så efter att jag aldrig skulle orka komma ikapp igen. Så jag intalade mig att jag var frisk veckans två sista skoldagar, vilket antagligen bara förvärrade det, så nu har jag en lång sjuk helg att se fram emot.
Imorse vaknade jag tjugo över tio med ännu mer halsont än de två dagarna innan, så jag tog mobilen som jag lämnat bredvid sängen kvällen innan och skickade en etta ner till högkvarteret (köket). När mamma ringde upp beställde jag en kopp te. Jag tog fram historieboken och började läsa om mellankrigstiden och drack te. Jag blev väldigt varm, både på grund av teet och det faktum att mitt rum
alltid är varmast i huset (ofta påslagen TV och dator och tända ljus i kombination med ständigt stängd dörr har skapat en massa värme som inte kan försvinna ut och som jag tänker leva i resten av vintern). Mamma kom med två resetidningar, som ofta ligger utspridda i hela huset vid den här tiden på året, och jag låg i tre timmar och läste om nazismen, krigsförklaringar, Västindiska paradisöar, exotiska Afrika, shopping i London och Kinesiska muren medan jag åt honung och åkte upp och ner i sängen. Det var hur mysigt som helst.
Sedan blev jag hungrig och gick ner för att äta frukost, lyssna på radio och slöläsa Svenska Dagbladet. Mamma, som hade varit och handlat, kom hem och jag fick lite halstabletter. Livet är verkligen soft ibland!
Nu har jag dessutom bloggat och ska fortsätta sökandet efter det perfekta resmålet 2007 medan jag lååångsamt tillfrisknar lagom till nästa skolvecka. Hej så länge!
"Tjugoåtta, tjugonio, tjugotio, tjugoelva, tjugotolv... mamma, vad kommer efter tjugotolv?"
Det var Vicki som sa det, för längesen när hon var ännu småare, men jag kom på det nu.
Imorgon är det min födelsedag =) då blir jag sexton år. Det är coolt. Men jag ser nästan ännu mer fram emot att få äta choklad, trots att jag bara har haft förbudet sedan efter Åreresan. Men jag har kommit fram till att det inte går att leva utan choklad, så det är inte mitt fel. Men jag tror ändå att jag ska fortsätta med chokladlöftet, fast den åttonde och tjugotredje varje månad är chokladdagar. Då blir det fortfarande svårt (det började ju för att jag skulle testa min karaktär. Jag är rätt envis när jag har bestämt mig för något, hur jobbigt det än kan vara. Som jag säger ibland: Att sänka sina krav är att ge upp, och att ge upp är för förlorare. Så har jag alltid tänkt. Jag kommer ihåg en gång när jag var fett liten och vi var utomlands och var vid poolen. Mamma såg att jag satt och verkligen storgrät vid poolkanten och frågade vad som var fel. "Jag vågar inte doppa huvudet", sa jag och fortsatte gråta - jag var livrädd. "Men det behöver du inte", sa mamma. "Men jag VILL!" sa jag, för jag hade ju bestämt mig. Och till sist gjorde jag det) men inte outhärdligt. Och jag kan äta massor utan så väldigt stort samvete efter den 19 timmar långa fastan. Egentligen började den för att jag råkade äta massa chips dagen efter att jag råkade äta massa skumtomtar och fick jättedåligt samvete så jag började fasta och tränade extra mycket på kvällen. Förresten fick jag panik idag på lunchen, jag tror att jag kan ha fått i mig lite korvsås och JAG VET att det är nada korv i det typ men det handlar om principer. Fyra korvfria år bara för att sabba allt så där? Så där... poff! Förresten fick jag en ny film från lovefilm.se idag. Jag har fått en Molly Ringwald-fas och efter Breakfast Club (typ klassiker - se den NU!) och Sixteen Candles (underbar!) ska jag nu se Pretty in Pink. Jag vet knappt vad den handlar om men den är säkert lika bra som de andra, den har fått bra recensioner iaf. Men jag vet inte när jag har tid att se den, fredag kanske? Idag har jag redan haft massa tevetid, jag är äntligen färdig med min re-watching av Desperate Housewives säsong 1, så nu är jag redo för tvåan. YEEI!
Jag äger på att byta samtalsämne så mycket att jag knappt märker det själv x) men nu ska jag faktiskt göra matte. Och jag SKA lyckas på det här provet. Misslyckande är också för förlorare, och en sån vill jag inte vara. Hejdå!
Jag är så himlans nästan sexton nu!
... så nästan att jag ibland glömmer att jag inte är det så jag tror att jag redan är det. Det är sant.
Men nu är det fredag den tvådje (medvetet grammatikfel) februari och jag fyller på torsdagen den åttonde. Sexton år. Jag 16 år? Alexandra Eva Marie Fristedt Olofsson 16 år gammal? (Fast jag heter inte Olofsson. Det har jag lagt till själv. Det är pappas "pojknamn". Men jag funderar på att lägga till det på riktigt. Då får jag ett förnamn, två mellannamn och två efternamn).
När jag är sexton år...
... kommer jag inte att ha någon gräns på Visa-kortet
... kommer jag att få övningsköra
... kommer jag att komma in på Poshette m fl
... kommer jag att få äta choklad igen
... kommer jag att få köra lätt motorcykel
... kommer jag att få sommarjobba på massa ställen
... kommer jag att vara yngre än sjutton år och det är ju alltid något.
En grej som är mkt mkt skum är att jag har gått ner 2 kg på en vecka. Varför? Det är ju hur mycket som helst! 2 000 gram! På en endaste liten vecka? Hur fungerar det egentligen? Jag vägde ju lite från början också. Nu är jag nere på 46,1 kg. (Men växt på höjden har jag iaf. 165 cm! (nästan. 164,8 för att vara exakt) Men det är okej. Jag tror att jag ska bli 168 (kanske 167) cm och det är lagom).
Jag fattar inte vart de 2 000 grammen tog vägen och varför. Det borde inte ha något med magrutetävlingen att göra. Jag äter visserligen mindre kolhydrater, mer proteiner och tränar varje dag, men det började jag ju med i MÅNDAGS ffs. Det kan ju inte gå så himla fort. Dessutom vill jag ju inte ens gå ner, jag vill bara få bort lite underhudsfett så att magrutorna syns när de väl börjar bildas. Undrar om det fungerar. Men det är ju fyra och en halv månad kvar till skolavslutningen, så jag har ju gott om tid på mig.
En bra grej är att jag och pappa förhandlade om månadspengen igen. Som vanligt har han ingen chans mot mig för jag "har så fantasifulla argument". Jag testade dessutom att stå på en stol för att få övertag och det funkade bra. Det slutade med en höjning med 10% varje månad och 100% på skolgrejer (förutom terminsbetygen) och ett löfte om extrajobb vid behov.
Nu ska jag titta på Desperate Housewives och sen sova. Lev väl och typ respektera varandra!
